Foto: Madelene Glans

Fridlevstads kyrka

Fridlevstads kyrka byggdes omkring år 1200 i romansk stil som en försvarskyrka. Den brändes av svenskarna under nordiska sjuårskriget och stod oanvänd i ca 100 år, då den åter sattes i stånd. En sakristia byggdes till år 1714 och långhuset förlängdes under Gustav III:s regering. I samband härmed togs också de stora rundbågiga fönstren upp, varvid de försvarsgångar, som tycks ha löpt inuti de två meter tjocka murarna, förstördes. Kyrkan är vitputsad och saknar torn. Strax norr om kyrkan står en sluten klockstapel från 1749, innehållande tre klockor.
Predikostolen är av snidad ek från 1692, målad 1694.
På norra långväggen hänger ett stort snidat epitafium över den förste kyrkoherden under svensk tid, Andreas Bager och hans båda hustrur.
Dopfunten, likaså i snidad ek, bärs upp av sju putti och ovanför hänger en baldakin. Dopfunten är utförd av Åke Truedsson i Jämshög 1682, som troligen också tillverkat predikstolan och Bagers epitafium.
På södra långväggen hänger en tidigare altaruppsats från 1653, med infälld målning föreställande nattvardens instiftande.
På altaret står numera ett krucifix, snidat av Nils Sandberg i Rödeby 1964. Strax norr om kyrkan står en minnessten över den kände väckelsepredikanten Peter Murbeck, som var kyrkoherde i Fridlevstad 1761-1766.